Förra helgen avgjordes SM i på Magelungen i Stockholm. Jag ställde upp i 1x, 2x, 4x, 4- och 8+. SM var årets sista tävling (förutom det viktiga klubbmästerskapet som kommer i oktober;)) och det var väldigt roligt att få avsluta säsongen tillsammans med klubben och alla härliga klubbkompisar.

På fredagen rodde jag singel, där visste jag att jag skulle få hårt motstånd så jag försökte bara fokusera på mig själv och ro min så fort som jag bara kunde. Det var mycket roligt att få korsa mållinjen som 1:a och därmed ta mitt 3:e raka SM guld i seniorsingeln! Tvåa blev Anna Malvina Svennung (som representerade Sverige på OS i singel) och trea Britta Pivac, båda två tävlandes för Norrtälje.

På lördagen var det dubbel och åtta som gällde. Dubbel rodde jag tillsammans med Emma Fredh och vi ville ro ett så snabbt lopp som möjligt, vi rodde in som svenska mästare på tiden 7.01 och var lite besvikna att vi inte gick under 7minuter nu när vi ändå var så nära men har man bara tränat 4ggr tillsammans kanske man inte ska begära så mycket 😉 Efter dubbelfinalen fick vi skynda oss in för att direkt sätta oss i åttan, där lyckades vi ro hem ett SM-silver! I åttan satt Jag, Emma, Maria Wilgotson, Ida Wilgotson, Cornelia Fridén, Alexandra Johansson, Samantha Fernandez, Josefine West och cox var Emil Hallgren.

På söndagen rodde vi hem två SM-guld till, denna gången i 4x(jag, Emma, Maria och Ida) och i 4-(jag, Emma, Alex och Cornelia).

Tusen tack för ett bra avslut på en bra säsong!

Bilderna är tagna av Lotta Svensson

Hello allihopa! Här kommer lite mer bilder från u23VM! Som ni kan se så bjöd veckan på alla möjliga olika väder 😉

Mamma i sverigekläder

Spegelblankt vatten i kvartsfinalen!

Påväg till start i försöket

Regnigt och blåsigt under försöket

Soligt väder under semifinalen!

Emma vann också en silvermedalj!

Blm4x

Emil BM1x

Hela den svenska truppen på Landvetter!

Förra året fick jag för första gången, på ett världsmästerskap, gå genom båtplatsen med en medalj runt min hals. I år blev det repris, ännu en medalj och ännu ett silver!! Jag tycker inte att jag tar i när jag säger att alla i laget presterade på toppen av sin förmåga, och att Sverige har 5 av 7 båtar i A-final visar ju tydligt att vi är påväg i rätt riktning. För min egen del tycker jag att jag har fått till 4 bra lopp. Vägen fram till semifinalen kändes väldigt kontrollerad och jag var ganska självsäker på att om jag rodde bra så skulle jag gå vidare. Väl där blir motståndet mycket svårare och jag förberedde mig för att gå ett max-lopp. Semifinalerna är alltid de lopp som jag är mest nervös för, går man vidare är man 1 av 6 som slåss om tre medaljer medan om man åker ut får man ro B-final. Prestationen jag gjorde i det loppet är nog kanske den jag är mest nöjd över, jag tycker att jag gjorde de rätta valen taktiskt och tekniken satt väldigt bra (det gör ju en inte mindre nöjd att man också är först över mållinjen;)). Det loppet tog jag med mig in i finalen som bjöd på en tajt rysare under de första 1500m där vi var 3 båtar inom en halvmeter. Under de sista 500m visade Ieva från Litauen att hon var starkast och jag lyckades kämpa till mig en andraplats före Tysklands Carlotta som blev trea.

Tusen tack för alla gratulationer jag blir verkligen överlycklig över alla sms, mail och samtal! Ni är bäst!

/Lovisa

Nu är all träning på hemmaplan genomförd innan årets stora mästerskap. Igår(onsdag) lastade jag båten på trailern som tar den ner till Rotterdam och årets u23-VM. Detta medförde att dagens träning fick köras på land, även fast det tog emot att sätta sig på roddmaskinen när sjön låg spegelblank på andra sidan fönstret gick träningen bra och jag börjar känna mig redo för tävling. 

Vi är 27 båtar med i min klass och jag ser fram emot flera hårda dueller mot de andra tjejerna. Vissa har jag tävlat mot tidigare och har bra koll på vilka de är, vissa har jag aldrig hört talas om. Så detta kommer att bli ruggigt spännande!! 

Hej på er! Ni får ursäkta mig för att det inte har blivit några blogginlägg skrivna från mig under den senaste tiden.

Hur som helst så har roddsäsongen dragit igång på allvar. Under VM 2015 kvalificerade Sverige en damsingel till OS i Rio 2016. Trots att jag hela tiden har haft siktet inställt på Tokyo 2020 så blev jag en av de tre personer som fick möjlighet att var med när den svenska kvotplatsen skulle fördelas. Jag är väldigt mycket yngre än de andra 2 roddarna(Frida och Malvina) som också fick chansen(13 respektive 11år) och slog kanske lite från underläge men det var väldigt roligt att få chansen att delta och få visa vad jag kan.

Uttagningarna påbörjades i Racice där vi rodde 2st testlopp mot varandra, loppen tycker jag gick bra, jag slutade 2:a i bägge loppen. I och med att det var så tidigt på säsongen hade vi ännu inte kört så mycket intervaller i tävlingsfart så utifrån de loppen så tror jag att jag kan ro mycket snabbare i slutet av sommaren då de stora mästerskapen går (OS och U23-VM) Men med de förutsättningarna som var så är jag väldigt nöjd med de loppen.

Efter Racice skulle jag ha tävlat på Världscupen i Varese som del 2 i uttagningarna. Dock så drog jag på mig en ordentlig förkylning som aldrig ville släppa så jag fick tillbringa dagarna inne på hotellrummet istället.. Då ingen svenska klarade av att nå SOKs mål (topp 8placering) för att få åka på OS beslöt sig landslagsledningen att skjuta fram uttagningen till världscupen i Luzern.

Min tävlingsdebut för 2016 gjorde jag istället i Gent, Belgien. Där fick jag 4 lopp som jag tror var nyttiga inför resten av säsongen.

I skrivandes befinner jag mig i Luzern för att delta i världscup nr 2. Detta kommer bli min första världscup i singel och jag ställs emot världs bästa roddare. Det är mäktigt. Jag har som mål att ro på toppen av min förmåga, sätta de där tekniska detaljerna som jag vet att jag kan och framför allt så ska jag ha roligt! För det är väldigt roligt att ro!

Första roddpasset i Sverige är nu gjort, vädret hemma i Jönköping har under de senaste dagarna varit helt fantastiskt så när båtarna kom hem ifrån vårt träningsläger i Italien dröjde det inte många timmar innan vi återigen satt i dom och kickade ut ifrån bryggan. UNDERBART!

Sen gång jag skrev här har vi hunnit med ett 2 veckors långt läger i Sabaudia Italien, det var det sista av 3 träningsläger vi har haft i Sabaudia under detta vinterhalvåret. Lägret bjöd på alla möjliga typer av väder, allt ifrån hagelstorman till soliga dagar med spegelblankt vatten. Man kan ju inte påverka vädret så man får helt enkelt ta vad man får och göra det bästa av situationen. Jag tror inte att man hade uppskattat det fina vädret och de bra förhållandena lika mycket om det alltid hade varit så, så därför kanske det är bra med lite sämre väder vissa dagar så att man kan njuta när allt är helt perfekt.

I skrivandes stund håller jag på att studera till min tenta som börjar om 3 timmar. Jag vet, det är lite i sista minuten men ibland blir det så!

Nu har vi varit hemma i Sverige i drygt en vecka och har knappt en vecka kvar innan vi återigen beger oss till Sabaudia, Italien för att ro. Jag har inte varit hemma i två veckor i sträck sen i november så det känna skönt att få tid att landa, komma in i rutinerna, sova i sin egen säng, gå till skolan, träffa kompisar osv. Att vara hemma betyder dock inte att träningen minskar. Just nu är vi inne i en testperiod där bland annat ett 2000m test samt ett 5000m test skall göras och skickas in till förbundet. I lördags var jag uppe i Stockholm och deltog i SM i inomhusrodd. Jag rodde in på nytt personligt rekord och var för första gången under 7minuter. Jag återvände hem med ett SM-guld och ett kvitto på att träningen går åt rätt håll! Imorgon väntar 5000m och jag hoppas även där kunna göra ett bra lopp.

Nu till riktig rodd, rodd på vatten. Under februari var vi 2veckor i Sabuadia. Ett mycket bra läger med mycket träning och rodd. Jag har utvecklat min roddteknik och känner mig väldigt säker på vad jag ska göra för att få min båt att gå så fort som möjligt. Jag ser väldigt mycket fram emot ännu ett läger och denna gången är vi ca 20st svenskar som skall åka till samma ställe, jag hoppas att vi kan inspirera och hjälpa varandra att ro riktigt, riktigt fort!!

/Lovisa 

Nu har vi varit i Seiser Alm i 19dagar och imorgon går planet hem till Sverige igen. Lägret har varit helt fantastiskt och dagarna har bara flugit förbi. Vi har hunnit med väldigt många timmar på skidor, men även flera på cykel, roddmaskin och i gymmet. Jag är ingen van längdskidåkare, har endast åkt ett fåtal gånger tidigare, så från början var jag som Bambi på hal is men allt eftersom dagarna passerade så blev jag säkrare och fick bättre teknik! Jag har till och med överträffat mig själv genom att endast ramla 7ggr på 19 dagar, det är inte så illa trotts allt.

Första gången på höghöjdsläger har för mig varit mycket lärorikt. Det är en enorm skillnad att träna på höghöjd, pulsen stiger snabbt för minsta lilla ansträngning, går jag bara upp till andra våning på hotellet måste jag ta några extra andetag. Jag tror inte att man förstår sig på hur det känns förens man själv har upplevt det. Jag ser fram emot effekterna av detta läger och hoppas kunna ta med mig erfarenheten tills kommande höjdläger!

Bjuder på en av Tomas första selfies (eller groupie?)

Gott nytt år!

Hoppas att ni alla fick ett fint firande igår och att ni är redo för 2016. Det är jag. Året kommer bli spännande och jag har flera roliga saker som väntar. Om bara 3 dagar sitter jag på planet ner till Italien för ett träningsläger. Denna gången är det dock inte rodd som står på schemat utan längdskidor. Vi kommer i 3 veckor vara på ett ”hög-höjds-läger” i Seiser Alm, det är första gången jag åker på ett sådant läger så än vet jag inte hur kroppen kommer att reagera. Men någon gång måste vara den första och jag ser fram emot att få en ny erfarenhet.

Här får ni några bilder från vårt träningsläger vi var på i december!

För ett tag sedan var jag på Bosön för en talang-selektion. Under två dagar utförde vi flera tester, en rörelsescreening, en hälsokontroll samt en intervju med SOK-personal. 

Nyligen fick jag reda på att jag kommit med i SOKs topp- och talangprogram. Från och med 1 januari 2016 kommer jag få ett stöd som är skräddarsytt för just mig och mina behov. Det kommer att ge mig möjligheten att utvecklas ännu mer som roddare. Jag är överlycklig för att jag kommer kunna åka iväg på fler träningsläger och kunna lägga mer timmar på min utveckling men jag är även minst lika glad för att jag nu vet att SOK tror att jag kan bli bäst i världen.